Oavsett hur mycket du försöker tänka positivt och ta dig framåt så kommer saker som får dig ur balans!
Har du tränat på att tänka framåt så är en liten sak inte så svår att ta sig ur. Men du kommer stöta på perioder då det ena avlöser det andra och helt plötsligt kommer tvivlen krypande och du börjar ifrågasätta allt.
Då blir första delen i mindfulness extra viktig. Acceptera. Att bara Acceptera att det är som det är hjälper otroligt mycket. Du behöver inte gilla det, men Acceptera det och skapa inte ett inre motstånd. Det som har hänt har hänt. Det går inte att ändra. Det enda du kan ändra är vart du är på väg!
Har själv nu stött på lite för mycket så jag kom i detta läge. Extra jobbigt när man vill förmedla kunskap som ska hjälpa en i dessa situationer. Det är inte lätt. Men det går! Man får tryck saker är orättvist och skit. Men hjälper det? Nä, men skönt att få ur känslan. Sen är det bara se framåt och inse att du skapar din framtid!
This to shall pass. Allt är övergående. Både bra och dåliga saker. Ha sikte mot ditt mål och jobba mot det så kommer du närmare det varje dag.
Det finns få saker som är så viktiga för oss som motivation och drömmar!
Helt plötsligt så kan du fyllas av en stor mängd energi som bara kommer till dig. Hela du lever upp och livet känns lätt och spännande.
Den här energin finns i dig hela tiden, du måste bara ”låsa upp” och släppa ut den!
Givetvis är en bra kost, bra sömn, fysik aktivitet osv extremt viktigt för din energinivå men vi har ändå något inom oss som är av större betydelse.
Michael A Singer beskriver detta i sin bok ”Släpp själen fri ”: Tänk att din partner gjort slut. Du är förkrossad och snabbt rasar din energi och lust att leva. Du äter skräpmat för du orkar inte laga riktig mat. Du ligger på soffan och ser på serier för du orkar inte annat. Lägenheten ser ut som ett bombnedslag för städa det orkar du inte… Men så ringer ditt ex och är så ledsen för denna gjort slut. Det var ett stort misstag och denna inser nu hur mycket du betyder! Denna frågar om det går bra att komma över om 20 minuter! Du svarar, Ja självklart!! Nu helt plötsligt finns all energi i världen!!! Inte ett spår av trötthet finns och du städar, fixar och ordnar allt samtidigt som energin bara växer. Du känner dig oövervinnerlig!
Nu är frågan; Var kom all den energin ifrån?
Från slut och deppig till full av förväntan och energi på ett ögonblick!
Tror alla kan känna igen liknande situationer och saken är den, att har vi drömmar och motivation så driver det oss framåt på ett nästan magiskt sätt!
Verkar dina drömmar för stora eller svåra att nå? Då kanske detta citat från Ralph Waldo Emerson kan inspirera .
”Do not go where the path may lead, go instead where there is no path and leave a trail.”
Tar även en repris från tidigare inlägg med citat av Henry David Thoreau:
”If one advances confidently in the direction of his dreams, and endeavors to live the life which he has imagined, he will meet with a success unexpected in common hours.”
Hitta det som driver och motiverar dig! Det är en stor del i receptet för att må bra!
Vi är idag så vana att få allt direkt att vi ofta ger upp när det blir lite jobbigt.
Är vi hungriga så finns snabbmat.
Är vi uttråkande finns Netflix, YouTube och alla andra tjänster.
Mår vi dåligt vill vi bara ha ett piller som fixar det.
Vi vill ha allt DIREKT.
Ett citat av Henry David Thoreau
If one advances confidently in the direction of his dreams, and endeavors to live the life which he has imagined, he will meet with a success unexpected in common hours.
Thoreau visste vikten av att ha ett mål, en riktning i livet, och sen bara ta steg för steg. Framgången kommer!
Om vi bara inser att vi kan få det vi vill ha, om vi accepterar att det får ta tid, så tar man nog bort mycket av stress och för stora förväntningar. Gör ditt bästa hela tiden. Lär av misstagen, för misstag gör vi…
Fokusera på saker du KAN påverka. Låt allt det andra bara komma som det gör.
En känsla av inre frid är väl det bästa måttet på hälsa. Följ din dröm!
// Detta inlägg är meningen att få er att tänka. Om du bryr dig om din hälsa, jobbar på att förbättra den oavsett orsaken till att du kanske fått hälsoproblem, så behöver du inte ta åt dig! Tar du åt dig bör du se det som en varningssignal! Det går att ändra på saker och Vill Du ha hjälp så berätta bara vad du har för problem! Tänkte detta förtydligande kanske behövs… //
Vintersolstånd i dag. Nu börjar vi gå mot ljusare tider.
Har haft ovanligt mycket tankar nu på morgonen. Vissa som gjort mig rätt förbannad!
Har väl inte tid riktigt att skriva ner allt men skulle vilja göra dagens inlägg mer till något om mindfulness än med kost. Men det finns samband!
Som jag skrivit i tidigare inlägg började min resa hit med tanken att bli kostcoach. Men ju mer jag lärde mig om olika saker destå mer insåg jag att det var totalt onödigt. Med det menar jag onödigt för att problemet är inte att att folk vet vad dom ska och inte ska äta. Problemet ligger i den omedvetenhet som är en ren epedimi.
Vi har alla vanor som vi inte tar oss ur och all kunskap i världen spelar ingen roll om du inte tillämpar det.
Därav ser jag mindfulness som den absolut viktigaste saken i våra liv. Att vara medveten är grunden till allt. Utan det så förändras inget.
Men nu till det jag blev förbannad över. Mitt favorit citat är: Rather than love, than money, than fame, give me truth! Henry David Thoreau
Han blev faktiskt arresterad och satt i fängelse för att han vägrade betala skatt. Orsaken var att han inte ville stödja en regering som låg i krig samt vid den tidpunkten även godkände slaveri. Någon, troligen Ralph Waldo Emerson, betalade hans böter så han kunde återgå till sitt experiment med att leva helt medvetet i sin stuga han byggt själv vid Walden Pond. Ett experiment jag gärna skulle göra själv!
Min tanke här är ju den hälsokris som finns. Det stora problemet som jag ser det är att vårt system gör att folk skiter i saker. ”Jag kan vara sjukskriven lite”, ”sjukvården är gratis”… För vem får betala för deras inställning? Jo alla som jobbar och betalar skatt. Har jag lust att betala med min tid till ett system som vi har nu? Har jag lust att bidra till att folk som inte är villiga att jobba på sin hälsa ska kunna utnyttja systemet? Nä, verkligen inte!!!
Det finns 2 typer av folk. Dom som inte är villiga att förbättra sin hälsa och dom som ÄR villiga att förbättra sin hälsa!
Vilken av dessa är du?
Nu har vi länge blivit matade med felaktig information om hur vi ska nå bra hälsa och jag själv har kört på den informationen som var i slutet av 1990 talet då jag började läsa om kost. Då var fett den stora boven, vi skulle äta kolhydrater och omättade vegetabiliska fetter.
För mig och för många andra var det en ren katastrof för hälsan. Många blev och är fortfarande överviktiga, många drabbas av kronisk inflammation som kan yttra sig på olika sätt. Jag blev deprimerad andra kanske får någon autoimmun sjukdom eller så. Det slår olika.
Det som gör mig så jävla irriterad är inte att folk är sjuka. Det är att när dom som är sjuka blir erbjudna hjälp men inte tar den. Dom vill helt enkelt inte bli bättre. Är det jobbigt, vill man inte ge upp sina kakor och snabbmat??? Vill man inte må bra så innebär ju det att man MEDVETET är sjuk och vill ha det så. Har jag lust att mina skattepengar ska gå till att sponsra deras sjukskrivning? Jag ser ju hellre att mina skattepengar går till att förbättra för barn och gamla.
75% av all sjukvård är pga symtom som är direkt möjliga att förebygga. Här har ju politiker ett stort ansvar men mitt förtroende att politiker ska lösa något är ju obefintligt.
Alla är ansvariga för sin egen hälsa. Dom val man gör antingen förbättrar eller försämrar hälsan. Vore det så att det bara är jag själv som drabbas så OK gör vad du vill. Men nu är det inte så.
Kan man tycka synd om någon som röker 1 paket om dagen och sedan drabbas av lungcancer? Känns ju som att alla vet att det är något som orsakas av rökningen. Men det var inte så länge sedan som läkare var med i reklam för cigaretter och sa att det var helt ofarligt… Vi vet bättre nu.
Min poäng är ska man, dvs staten, dvs du och jag, verkligen betala för vård av något som man själv orsakat? Om jag varje dag blundar och går över gatan så fattar ju alla att det inte tar lång tid innan man blir påkörd. Tycker någon synd om mig då? Nä, är man en idiot så får man skylla sig själv…
Vet jag däremot inte om att det är farligt, ett litet barn har exempelvis inte den kunskapen och kan ju gå rätt ut i gatan bara för bollen rullade ut. Då är det ju ett annat läge.
Men när vi VET att det är fel det vi gör så har vi ett totalt ansvar!
Vill vi inte lära oss så har vi också gjort ett val och har ett ansvar!
Var är det då vettigt eller rättvist att låta resurser gå till någon som MEDVETET förstör? Det borde ses som en rent kriminell handling. Du stjäl ju faktiskt pengar som annars skulle kunna hjälpa någon annan.
En kollega exempelvis som är sjuk hela tiden, har dålig kosthållningen och därigenom dåligt immunförsvar, rör sig inte och vet att man inte lever hälsosamt kostar företaget mycket pengar. Det kostar samhället pengar när sjukskriven går över till försäkringskassan osv. Det innebär en ökad arbetsbelastning för kollegor som då utsätts för mer stress vilket påverkar alla runt dom i privatlivet osv. De får dessutom inte mer lön för att det får ta extra arbetsuppgifter, de får bara ett sämre liv och riskerar sjukdom själva.
Men det här ser vi som helt normalt och ingen ifrågasätter det.
Nu är säkert flera upprörda här osv. BRA!!! Det var meningen. Känner du dig träffad? Börja tänk till då! Är du sjuk på riktigt och inte orsakat det själv och eller försöker med allt du kan för att bli frisk och må bättre. GIVETVIS anklagar jag inte dig på något sätt. Problemet är alla som INTE vill lyfta ett finger för att förbättra sin hälsa och därigenom kostar ofantligt mycket pengar och resurser som DU som jobbar och sliter får stå för.
Går någon in och själ en klocka i en butik finns det ju risk att få fängelse. Skiter du medvetet i din hälsa och stjäl resurser som motsvarar hela jävla klockbutiken så får du ”sjuklön” istället…
Ska som sagt vara helt ärlig om varför jag kommer ha denna kurs gratis. Min idé bakom allt detta har ju varit att coacha folk och ge dom de verktyg för att hitta sin väg till att komma i form.
Nu har jag ett ”problem”. Jag är inte så förtjust i människor! Som Thoreau skrev i sin bok Walden : Det finns inget sällskap som är så sällskapligt som ensamheten!
För att ha coaching som jobb skulle jag ju behöva ta betalt i förhållande till den tid jag lägger ner, är ju rätt logiskt. Men bara tanken på att ha x antal personer som man ska coacha personligen och hela tiden vara tillgänglig för gjorde mig stressad. Det finns inget jag värdesätter högre än min tid!!! När jag slutar jobbet vill jag vara fri. Med dagens teknik samt förväntningar osv skulle jag aldrig känna mig fri… Nu genom att istället ge er informationen gratis genom en kurs kan jag ju skriva inlägg på morgonen sen är det klart. Jag följer mitt ”dharma” dvs den livsuppgift jag känner jag har, utan att måla in mig i ett hörn.
Min ”idol” är Henry David Thoreau och att leva ett liv i enkelhet och efter mina villkor är min dröm.
A man is rich in proportion to the number of things which he can afford to let alone. -Henry David Thoreau
Om du alltid jagar saker och vill ha mer så kommer du aldrig bli fri! Men det är väl det som vårt samhälle vill. Att vi alltid ska konsumera mer och behöva jobba hårdare och ge bort det värdefullaste vi har. Vår tid!
Nu svävade jag i väg lite filosofiskt så tar ett avslutande citat från filmen Fight Club.
We work Jobs we hate to buy shit we don’t need! – Taylor Durden (Brad Pitt)
Om du bara var nöjd med det absolut nödvändigaste du behövde, hur mycket skulle du behöva jobba då?
Hur skulle folkhälsan se ut om vi inte hade en idiotisk 8h arbetsdag? Tänk om vi hade tid att laga riktig mat och inte hade råd att äta ute! Då skulle helt plötsligt hälsan förbättras över en natt!
Att vi är mentalt slutkörda efter en arbetsdag och sen ska hämta barn osv samt div aktiviteter, det är inget bra upplägg för att laga mat som ger oss näring. Det är lättare att servera spagetti med korv o ketchup och sen se på tv…
Och det är inte så konstigt! Är vi trötta mentalt så är det bara ”minsta motståndets lag” som gäller. Jag dömer er inte! Jag funkar så jag med, det gör vi alla….
